Japan WSJ

image2Hej, mitt namn är Louise Kallenberg jag är 17 år gammal och kommer från ett litet samhälle i Småland som heter Emmaboda. Jag har varit scout i 11 år och det är verkligen inte något som jag ångrar. Jag tycker verkligen det är roligt att vara med i scouterna och glädjs åt varje minne jag och mina scoutvänner ha fått uppleva tillsammans. Allt från “saftmakaroner” till snöbollskrig, monopolkvällar och tårt DM.

Självklart har det länge varit en dröm för mig att få åka på World Scout Jamboree. När jag fick höra för ungefär 8 år sedan att lägret skulle hålla till i Japan just när jag hade åldern inne gjorde inte att jag blev mindre ivrig.

WSJ arrangeras nämligen bara vart 4:e år för ungdomar mellan 14 och 17 år.

När jag väl hade anmält mig till lägret och åkt på den första träffen med min avdelning kändes det liksom på riktigt.

Jag, Louise Kallenberg, var en av de 2000 svenska scouter som skulle åka på världsläger. WOW! – säger jag bara.

Resan gick av stapeln den 15 Juli, från en scoutstuga i Skåne, jag åkte nämligen med ett gäng därifrån, ingen vet varför.., smålänningen bland alla skåningar HAHA, vi hade ganska roligt åt det.

Väl i Japan reste vi runt och besökte olika sevärdheter, tog del av den Japanska kulturen, och försökte förstå hur Japanerna kunde gå runt i långärmat, när det var närmare 40 grader plus utomhus.

Nåväl, på lägret hade vi väldigt roligt, swoppade märken, bytte grejor och pratade med image1andra scouter. På dagarna var det aktiviteter, och på kvällarna befann sig de allra flesta i sin by och pratade om allt mellan himmel och jord. WSJ 2015 i Japan är något som jag aldrig kommer att glömma, det var så himla roligt, så häftig känsla att samlas på en grusplan med 36.000 andra scouter, och sjunga lägerlåten.

I skrivandets stund vill jag passa på att tacka världens underbaraste ledare, Katarina, för ditt tålamod och underbara humor.

Jag vill även passa på att tacka avdelning pilen, för en helt fantastisk vistelse i Japan.

Jag hoppas verkligen att alla som får möjlighet att åka på ett världsläger tar chansen. Jag lovar att det minsta du kommer göra är att ångra dig.

“TRE FINGRAR MOT PANNAN”

Kram, Louise